FTO - Franciskus Tredje Orden inom Svenska Kyrkan
08:06:27 den 19 March 2024
 



Den helige

FRANCISKUS' TREDJE ORDEN

inom svenska kyrkan - FTO




Det franciskanska ordenslivet

Den helige Franciskus (d. 1226) från Assisi i Italien grundade tre ordnar, som vi här kan sammanfatta i uttrcket " den franciskanska ordensgemenskapen".

Den var av naturliga skäl från början införlivad med enbart den katolska kyrkan. Men på 1930-talet grundades också en motsvarande ordensgemenskap inom den anglikasnka kyrkan. Den kallas The Society of Saint Francis, förkortat SSF.

Utmärkande för den franciskanska ordensfamiljen inom SSF

är bl a de tre ordnarnas beroende av varandra, trots att de fungerar självständigt var för sig. De är likställda, sidoordnade men inte underordnade varandra. De utgör ändå omsidiga delar i en enda enhet.

Den första orden

består ursprungligen av enbart män, som avlagt de tre traditionella löftena om fattigdom, kyskhet och lydnad. De tre knutarna på repet omkring midjan på den bruna ordensdräkten symboliserar dessa löften.

Inom SSF har även en kvinnlig orden växt fram inom vilken systrarna lever på ett motsvarande sätt, som bröderna inom den första orden gör. Den räknas därför numera också som en första orden. Systrarna bär en motsvarande ordensdräkt som bröderna. Bröderna och systrarna lever och verkar under olika former, ofta ute bland människor i konkreta hjälpuppgifter, som kan växla, allteftersom behoven växlar. De gör detta utan att i allmänhet vara fast knutna till bestämda klosterbyggnader.

Den andra orden

består av de s k klarissorna. De kallas så efter ordens första ledare, S:ta Clara, som vigdes till sitt nya liv av den helige Franciskus. Den består av kvinnor, som lever ett mycket tillbakadraget liv inom ett kloster i bön och meditation, bl a för de två andra ordnarnas bröder och systrar och deras arbete.

Den tredje orden

- "FTO" i sverige, "TO" inom den anglikanska kyrkan - består av män och kvinnor i olika yrken, gifta och ogifta, som var och en försöker förverkliga de franciskanska grundidealen i de sammanhang, där han eller hon står.

Allmänt om de franciskanska ordensfamiljerna

Den första ordens franciskaner, "minoriterna", räknas de s k tiggarordnarna. Till dem hör även dominikanerna. Från början betydde detta, att de var helt egendomslösa. De ägde inte ens själva de hus, de bebodde. Så är det fortfarande inom SSF.

De som gör till tiggarordnarna, brukar betecknas enbart som bröder (på engelska "friars") och systrar, inte som munkar och nunnor. Bröderna och systrarna i dessa ordnar bebor i princip bara tillfälligt ett visst ordenshus. De kan förflyttas till olika hus eller få uppdrag att lägga ned gamla och upprätta nya.


Sådana vistelseorter för dem kallas konvent och inte kloster. Vanliga munk- och nunneordnar äger däremot i allmänhet själva sina klosterbyggnader, och bröderna och systrarna där är oftast för resten av livet knutna till sitt kloster. Det var många som kom till Franciskus, och som ville leva sitt kristna liv utifrån den inspiration, som han gav. Men han tillät dem inte att lämna förpliktelser mot familj och samhälle, som de redan hade, för att ansluta sig till minoriterna eller klarissorna.

Att stå kvar i sitt sociala sammanhang skulle vara deras första kallelse. För dem grundade han istället den tredje orden, som skulle vara ett stöd för dem att leva ett anpassat franciskanskt liv i vardagen.

Även i den katolska franciskanska ordensfamiljen finns kvinnliga kommuniteter, där systrarna lever med samma kallelse och på samma sätt som bröderna i första orden. Men dessa systrar erkänns inte såsom tillhörande den första orden, som i SSF. De inordnas istället under tredje. Ditt räknas även många andra franciskanska kommuniteter, både manliga och kvinnliga, med olika speciella inriktningar. Följden blir, att det inom tredje orden i den katolska kyyrkan finns regulgära franciskaner, som lever i kommuniteter, och sekulära, som då motsvarar medlemmar i SSF:s tredje orden.